Sockerbalansen – normalt bruk eller beroende

Kan människan bestämma sig någon gång tänker du nu? Ena minuten skriver hon att det råder fullständig sockerförstoppning i samhället, i nästa mässar hon om hur farligt socker är. Som jag brukar säga, allting handlar om balans. Självklart måste man också ta hänsyn till en eventuell känslighet. Alla bör inte äta socker. Häng med här så ska jag reda ut hur ett helt normalt sockerbruk ser ut, i jämförelse med ett skadligt beteende eller ett beroende. Men först vill jag berätta kort om sockrets påverkan på signalsubstansen dopamin.

Socker och dopamin
Jag har i tidigare inlägg under veckan beskrivit hur sockerberoende har påvisats hos råttor, och hur sockret triggar kroppen att vilja ha mer. Här har belöningssystemet stor betydelse. Hos en sockerberoende är belöningssystemet starkare. Lyckoeffekten blir kraftig, men avtar snabbt. Får en sockerberoende inte mer socker, uppstår en känsla av abstinens. Socker påverkar signalsubstansen dopamin, som ger en känsla av välbehag och upprymdhet. Kanske har du precis som jag en benägenhet att ta till sockret när du känner dig trött eller låg? Anledningen är att du ger just dopaminet en skjuts. Dopamineffekten är samma mekanism som gör att ett alkoholberoende kan uppstå.

Normalt bruk av socker
Du har ett socialt bruk och du kan njuta av sötsaker, pasta och bröd utan att hela tiden vilja ha mer. Ibland tänker du att äter för mycket, men ditt bruk har inga skadliga konsekvenser. Det goda har ingen känslomässig laddning för dig. Du blir inte personlighetsförändrad, tankebesatt eller får humörsvängningar.

Skadligt bruk
Du överanvänder socker. Du faller ofta för frestelsen och fikar ofta. Om du åker på semester kan du tillåta dig att äta och dricka allt du vill, och i stora mängder. Det handlar mer om vanor än beroende. Det kan också bero på okunskap. Kanske har du en tendens att tröstäta, men du måste inte fortsätta dagen efter. Det sker inga dramatiska förändringar i ditt belöningssystem. Du får inte ökad tolerans, du blir inte besatt och du smyger inte.

Beroende
Du har inte ett vanligt sug. En lukt, en syn eller tanke kan trigga ditt behov. Får du i dig socker vill du ha mer och kan inte äta måttligt. Du tänker att du inte ska äta mer, men ditt belöningssystem gör att du fortsätter ändå. Du är besatt av att äta mer, vilket medför att du ljuger, gömmer och smyger. Du känner skuld och skam, och en känsla av misslyckande. En del av sjukdomen innebär kraftiga humörsvängningar.

Testa om du kan vara sockerberoende

Jag skulle inte säga att jag är beroende, men kommer gärna in i dåliga vanor. Ofta är detta förknippat med trötthet, stress eller en långledighet. Jag faller ofta för frestelsen. Jag kan emellertid bryta mönstret utan större problem med lite beslutsamhet. Just nu är jag inne i en fas som inneburit  lite väl stora utsvävningar. Imorgon avslutar jag temat, med en sockerfri plan.

Referenser: 

http://www.lugnorocenter.se/Holistic-Addiction-Medicine-%28HAM%29.htm

http://mabra.com/bli-av-med-sotsuget/

Var inte rädd för frukt! Skillnaden på socker och socker

Jag får ofta frågan om det verkligen är bra att äta frukt, det innehåller ju så mycket socker. Budskapen är många och olika. Det är därför inte det minsta konstigt om du känner dig förvirrad. Jag vill börja med att betona att frukt och bär är bra grejor!  Tillsatt fruktsocker ska du absolut vara vaksam på. Frukt i sig är däremot ingenting du behöver vara rädd för.

Låt mig förklara. Sockret i frukten håller så låga nivåer att kroppen inte har några problem med att hantera det. Frukten innehåller dessutom vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer som alla gör din kropp en tjänst. Till skillnad från livsmedel med tillsatt socker, gör frukten dig mätt innan du fått i dig så stora mängder socker. Ät frukt – du äter sannolikt för lite!

Snabba sockerskolan

Om du är intresserad av att lära dig lite mer ska jag berätta lite kort om några olika former av socker som är relevanta i detta sammanhang.

Glukos: kallas också för druvsocker och förekommer naturligt i frukt. Glukos är den viktiga sockerform som transporteras runt i blodomloppet och kallas blodsocker. Glukos är hjärnans och musklernas favoritbränsle. Vid fysisk aktivitet förbränner vi stora mängder glukos.

Fruktos: kallas också fruktsocker och finns såklart i frukt. Fruktosen är inte en speciellt bra energikälla för dina muskler. Anledningen är att fruktosen lagras i levern som leverglykogen, eller följer med ut i blodet som blodfett. Fruktosen kan ha negativ effekt på blodfetterna om man förbrukar lite energi. Igen. Det är alltså det tillsatta sockret som vi oroar oss för här. Glykogen lagras också i muskler och till viss del i hjärnan. Muskeln kan förbränna glykogen lokalt där den har lagrats. Leverglykogenet har också en viktig funktion som blodsockerreserv. När blodsockret sjunker, ökar kroppen frisättningen av glukagon.

Sackaros eller Suckros: Sackaros är vanligt vitt socker och är en sammansatt sockerart. Sackaros är en glukosenhet sammankopplad med en fruktosenhet. När vi äter denna sockerart spjälkas den till fritt glukos respektive fritt fruktos och tas upp av tarmväggen. Glukosen går ut som blodsocker i blodet och kan direkt ge energi till kroppens vävnader. Fruktosen tas till största del upp av levern och lagras som leverglykogen eller transporteras ut i kroppen som blodfett.

Slutsats: Frukt är bra och inte farligt att äta trots att det innehåller socker. Produkter sötade med “naturligt fruktsocker” är däremot inte så nyttiga som man kanske vill tro, då fruktsockret är tillsatt. Det finns olika former av socker som påverkar kroppen på olika sätt.

I helgen åter jag bort, men återkommer senast söndag med information om socker, hjärnan och signalsubstanser. Jag kommer också att redovisa min sockerfria plan(nja, nästan sockerfria då) .

Referens: Brunnberg, Martin, Allt  Om Näringslära, Stockholm, ICVE Production Sweden AB, 2011

Socker i kroppen utan så mycket dramatik

Jag kom hem med blodsockret i tårna, till en lägenhet som sannolikt är 35 grader varm. Jag är väldigt känslig för lågt blodsocker  – och värme. Båda har samma effekt. Jag blir irriterad, apatisk och illamående, i den ordningen. Jag tänkte att jag måste laga mat. Funderade över två potentiella middagar, men båda kändes som för stora projekt. Jag hanterade situationen genom att sätta mig i soffan och äta Mini Wafers. Samtidigt surfade jag runt efter någon ny chockerade information om socker som skulle få mig att sluta. Det finns mängder av sidor som skriker att socker är gift, och att socker tar över våra hjärnor o.s.v. Det där gör mig mest motvalls. All denna dramatik! Så jag ska istället berätta det jag som kostrådgivare redan vet, utan för mycket drama.

Vad gör för mycket socker med kroppen?

Välfärdssjukdomar

När vi får i oss för mycket fruktos (tillsatt i t.ex. söta drycker och godis) producerar levern triglycerider, vilket är en slag fetter. Detta beror på att fruktosen förbränns i levern. En del av fetterna stannar i levern och kan på sikt orsaka leverförfettning vilket gör att levern fungerar sämre. Emellertid går en del av fetterna ut i blodet. I takt med att blodfetterna ökar stiger blodtrycket och vävnaderna blir gradvis mer resistenta mot insulin. Bukspottskörteln försöker kompensera genom att öka insulinproduktionen. Dessa faktorer kan leda till bukfetma, hjärt- och – kärlsjukdomar och diabetes typ-2. Det finns också studier som visar på att ökade insulinhalter i kroppen ökar cancertillväxt.

Försurning

Socker är ett starkt försurande livsmedel, vilket innebär att det skapar en sur reaktion i kroppen. Ja, kroppen blir försurad.  Symtom på försurning är förstoppning, tarmbesvär, försämrad matsmältning, leversjukdomar, trötthet, ilska, irritation, högt blodtryck, muskelstelhet, parasitsjukdomar, candida, stroke, dålig syn, benskörhet, övervikt, astma, hjärt- och – kärlsjukdomar, diabetes och för tidigt åldrande. Mycket otrevligheter  alla de slag med andra ord.

Skrynklighet

Du kanske inte är fåfäng – men jag är nog lite. I vilket fall som helst anses raffinerat socker bryta ner huden. I huden binder socker kollagen och bryter ner det så att vi får rynkor (kollagen är hudens stödvävnad). Detta sker genom att sockret orsakar beläggning på cellerna och försvagar dess funktion. Huden blir inte bara rynkigare utan även slappare, samt att celluliter och hudbristningar uppstår lättare.

Sammanfattningsvis gör alltså socker mig sjuk och otrevlig, dessutom kommer jag snart att se ut som ett russin. En bra påminnelse till mig själv. Resterande kex åker ut – dem är msega av luftfuktigheten.

Imorgon för förklarar jag skillnaden på socker och socker!

Tyst min mun så får du socker …

… är någonting man säger till sig själv ibland. Så vad ska munnen med socker till?

Jag har ofta reflekterat över hur olika det där söta kan smaka. Ibland är det fullkomligt ljuvligt gott. Välbakat med balanserade smaker i härligt sällskap. Ibland smakar det apa men jag äter det ändå. Som reklamtablettaskarna vi hade på jobbet. Det fanns två saker på innehållsförteckningen, socker och e-ämnen. Det var rubbet. Vi var alla överens om att det smakade skit, men lik förbannat satt vi alla med varsin ask i näven på eftermiddagarna. Vad äckliga dom är, sa vi och åt. Jag kan kallt konstatera att det inte alltid är min mun som pockar på uppmärksamhet…

Vad ska jag då ha socker till?

För att få klarhet i frågan, vände jag mig till Läkartidningen. Där beskrivs följande:

Hos djurmodeller har man sett att opiatfrisättning triggar sockerintag i en uppåtgående spiral. Det är rimligt att anta att samma sak gäller för människor. Sött frisätter opiater som ger smärtlindring. Sött, särskilt som dryck, stimulerar aptiten. Insulin minskar konsumtionen av sött, genom att blockera opiatfrisättning.

Sockerberoende har visats hos djur, där sockerlösning som dryck utvecklade ett beroende. Det gav en ökad konsumtion av sött,  samt att abstinenssymtom och ångest uppstod då drycken togs bort och opiatsystemet blockerades.

Sockerberoende hos människor har ännu inte redovisats i vetenskapliga studier. Emellertid finns det ett ökat sug efter sött hos nyktra alkoholister, vilket stödjer hypotesen om att socker är kraftigt belönande även hos människor.

För att utveckla ett sockerberoende krävs sannolikt  en särskild genetisk uppsättning som är kopplat till beroende.

Sammanfattande slutreflektion:

Socker tröstar mig/lindrar smärta. Det belönar mig och ger mig sug efter mer. Om jag kontinuerligt äter det men sedan inte  får det, mår jag dåligt. Det förklarar en del…

Det känns dock som om jag redan vet allt det här och ändå håller på med onödighetsätandet. Det är alltså viljestyrka som ska till. Jag får fortsätta leta efter motiverande kunskap. Imorgon ska jag undersöka vad sockret egentligen gör med min kropp  Haka på!

Referens:http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=1157 2015-08-04