Jag är superkompetent syrningsexpert – Syrade experimentmorötter med ingefära

I morse var jag alltså uppe med tuppen (nja, en timme efter kanske)och sprang över till min lilla Coop butik på torget för att köpa 1 kilo morötter. Jag satte dem på syrning. Gick sedan av och an, väntade på att det skulle börja pysa och fräsa i burken. Burken var tvärtyst. Jag kände mig nedslagen. Tålamod är inte min starka sida. Jag gick iväg några timmar för att träffa en vän (fick veta att säsong 2 av True Detective inte verkar vara alls lika bra som säsong 1).

Så fort jag kom hem slängde jag mig ner på golvet för att lyssna i burken. Den pyser, den fräser och den bubblar! Det jäser minsann. Jag kände mig genast som en superkompetent syrningsexpert. Så jag sprang ner och köpte ett kilo morötter till, av samma kille. Han såg förbryllad ut.

Jag hade ingefära i kylen och kände mig experimentsugen. Så nu har jag morötter med ingefära på syrning dessutom!

Vill du prova denna variant? Jag kan inte garantera resultat. Gör följande:

Gå till mitt förra inlägg om syrade morötter, gör som jag säger och lägg till ingefäran.

Uppdatering på tillstånd i burkarna följer! Liksom recept på rödbeta med rödkål!

Syrade morötter – börja enkelt

I mitt inlägg under gårdagen fick jag skryta om mina fina vitkålssyrningar. Så nu är det upp till bevis om jag kan lyckas med andra grönsaker. Jag är lite orolig för att det kanske är för varmt för att syrningen ska lyckas. En temperatur på 18-22 grader brukar rekommenderas för syrning i rumstemperatur. Det är varmare än så hemma hos mig. Men jag är helt enkelt väldigt sugen på ett syrningsprojekt så jag provar. Eftersom varmare temperaturer gör att jäsningen går snabbare, kan smaken bli plattare och hållbarheten sämre. Men förhoppningsvis misslyckas den inte helt.

Jag börjar med morötter eftersom det inte kräver så mycket förberedelser och kan kännas lagom komplicerat om du är nybörjare på syrning.

Jag har använt följande

1 konserveringsburk på en liter med konserveringsring

1 liter vatten

30 g (4tsk) jodfritt salt. Jod fungerar bakteriedödande och hindrar  mjölksyrebakterierna att utvecklas.

1 kg morötter

Så här gör du

1. Diska och koka burken och konserveringsringen. Ja, även om den är ny. Att kärlet är rent är nödvändigt för att syrningen ska lyckas och för att du inte ska bli sjuk. Låt  dem lufttorka.

2. Koka upp vattnet och häll i saltet. Låt saltlaken svalna.

3. Ansa och skala morötterna. Skär dem sedan i tunna slantar eller strimla dem i grova strimlor.

4. Lägg morötterna i burken. Häll över saltlaken och se till att den täcker morötterna. Mjölksyran behöver vatten, salt och socker ( sockret finns i morötterna) för att utvecklas. Men bakterier och luft är fiender som förstör jäsningen.

5. Tryck ner morötterna under laken. Du kan exempelvis använda en vattenfylld och väl försluten plastpåse. Stäng sedan locket.

6. Låt stå i rumstemperatur i två veckor. Sedan ska morötterna förvaras i kylskåps temperatur.

Obs! Kontrollera då och då att morötterna är täckta med lake. Om laken sjunker kan du koka ny lake. Låt den svalna och fyll sedan försiktigt på i burken.

Uppdatering på jäsningen följer!

Vid syrningen har jag utgått från Karin Bojs bok ”Syra Själv- Konsten att förädla grönsaker med hälsosamma bakterier”.

Syra grönsaker – Gott, nyttigt och inte så hemskt svårt

Syrade grönsaker är inte bara goda utan har också en mängd hälsofördelar. Själva syrningen är inte heller så hemskt komplicerad. Det du behöver är rena konserveringsburkar, jodfritt salt, rätt temperatur samt en termometer. Eftersom det inte ser ut att bli någon värmebölja, kommer jag att sätta morötter samt rödbetor med rödkål på syrning den här veckan. Jag har under vintern syrat vitkål med väldigt fina resultat. Kålen blev krispig, frisk och mycket godare än den jag köper.

Varför äta syrade grönsaker?

Genom att äta syrade grönsaker får du i dig vitaminer och mineraler. Du får även jämnare blodsocker och kan få positiva effekter på din tarmflora.

Kål innehåller exempelvis höga halter av C-vitamin. Vid syrning bevaras C-vitaminhalterna , om än inte fullständigt. Den största förlusten av C-vitamin uppstår när du kokar kålen. Mjölksyrebakterier bildar även vitaminet B12, som främst finns  i animaliska produkter såsom kött, fisk och ägg. Halten av B12 i syrade grönsaker är emellertid låg och varierande, så förlita dig inte på syrade grönsaker som din enda B12 källa.

En faktor som sänker GI eller glykemiskt index är att äta eller dricka någonting surt till måltiden. Att äta lite syrade grönsaker är alltså ett sätt att hålla blodsockret mer stabilt.

Vid intag av mjölksyra blir också järnupptaget bättre. Studier visar på att mjölksyran hjälper till att bryta ner ett ämne som heter fytinsyra. Fytinsyran finns i många fullkornsprodukter och hindrar järnupptaget i tarmen. Om syran försvinner dubblas eller tredubblas järnupptaget.

Studier visar att mjölksyrebakterier kan skydda mot diarré i samband med antibiotikabehandling. Det vetenskapliga stödet  gällande mjölksyrabakteriers inverkan på vår tarmflora är emellertid ännu ganska svagt.. Det finns några randomiserade studier som visar på mjölksyrans effekter. De resultat som hittills har visats gäller främst diarré och tarminflammationer hos för tidigt födda.

Prova och utvärdera!

Varför syra själv?

I likhet med färskpressade juicer som du köper i affären, tenderar även syrade grönsaker att vara pastöriserade för att öka hållbarheten. Detta medför att en del av näringsämnena så som mjölksyrabakterierna, går förlorade.

Imorgon sätter jag morötter på syrning. På återseende!

Referens: Bojs, Karin, Syra själv-Konsten att förädla grönsaker med hälsosamma bakterier, Falun, Bokförlaget Max Ström, 2012