Gör din egen mandelmjölk – det är inte heller så svårt!

De sista månaderna har jag burit hem många burkar kokosmjölk. Denna mjölk har blivit en basvara i mitt kök och jag har gjort mängder av chiapuddingar och kokosyoghurt. Jag har också ätit mjölken på diverse frukter och bär, antingen till frukost eller som dessert. Nu har jag kommit till en punkt då det känns som att jag är nära att föräta mig på den där kokosmjölken, så jag är nog faktiskt tvungen att ta en paus. Jag har ofta gjort chiapudding på mandelmjölk som jag har burit hem från affären. Emellertid tycker jag att denna mjölk inte är så mättande. Eftersom den bara innehåller någon futtig procent mandel är den inte heller så näringsrik. Jag bestämde mig därför att göra min egen mandelmjölk för mer näring och energi. Det krävs lite tid och någon förberedelse, likväl är tillverkningen inte särskilt arbetsam eller svår. Nu ska jag berätta hur du gör!

Såhär gör du din egen mandelmjölk!

För att göra din mandelmjölk behöver du följande:

1. 2 dl mandel

2. 5 dl vatten

3. Eventuellt en nötmjölkspåse

4.  En blender med en hyfsad motor

Du gör såhär:

  • Skålla mandeln; för att skålla mandeln kokar du upp vatten och häller sedan i mandlarna. Du låter dem koka i nästan precis en minut. Häll över mandeln i en sil och skölj dem med kallt vatten. Nu är skalen lätta att dra av.
  • Lägg mandel i blöt i åtminstone 12 timmar, gärna lite längre.
  • Mixa mandeln tillsammans med 5 dl vatten i en blender.
  • Sila eventuellt mandeln genom en nötmjölkspåse.

Jag har denna gång tänkt använda mandelmjölken till chiapudding och har därför inte silat den. Den får gärna ha lite substans. Ska du använda mjölken i kaffet så vill du sila den, annars blir det lite för ”tuggigt”.

 

Så nyttan med mandel då

  • Mandeln är rik på nyttiga enkelomättade fetter och E-vitamin. Den är också rik på mineraler som som kalcium, magnesium, järn och zink.
  • Mandeln är en god proteinkälla, ger ett bra tillskott av antioxidanter och ska minska sockersug.
  • Mandelns innehåll av fint enkelomättat fett förebygger benskörhet och högt blodtryck samt sänker kolesterolet. Inte nog med det! Mandlarna ska också förebygga problem med hjärta och kärl.
  • Mandeln är mättande och ger bra energi, de funkar därför fint till frukosten eller som mellanmål.
  • Väljer du att äta mandeln med skal får du också i dig en del fibrer.

Ps. Du blir snygg av att äta banan. Den gula frukten innehåller vitaminer, mineraler och fibrer. Kalium reglerar kroppens vätskebalans och minskar risken för påsiga ögon. Innehållet av kisel är bra för hår, hud och naglar. Bananen är också snäll mot magens goda bakterier. En bra magbalans gör att hela kroppspaketet mår fint och ser bra ut 😉 Skiva lite och lägg på din chiapudding. Ds.

Källor:

http://www.supernyttigt.se/notter/mandlar/

http://alltommat.se/mandlar-nagot-att-njuta-av-varje-dag/

http://www.corren.se/motion/hur-nyttiga-ar-mandlar-6881039.aspx

https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/nyttiga-notter-som-du-kan-ata-varje-dag/

https://www.aftonbladet.se/wellness/matvikt/article18039396.ab

Gör din egen kokosyoghurt – det är lätt ju!

Litegrann så där i förbifarten tänkte jag tipsa dig om att du kan göra din egen kokosyoghurt. Nu när jag i så många inlägg har höjt det där kokosfettet till skyarna,  passar det väl bra?  Du behöver bara två ingredienser och ungefär ett dygns väntetid. Bra – eller hur?

För två deciliter yoghurt använder jag detta: 

1. 2 dl kokosmjölk ( jag gillar den ekologiska från märket Änglamark.)

2. 1 kapsel probimage. Andra probiotika piller funkar nog lika bra!

Jag gör såhär:

Jag välter ner kokosmjölken i en liten skål och stjälper i innehållet från en kapsel probimage. Jag rör runt ordentligt, täcker över skålen och låter den stå i rumstemperatur för att mjölksyrejäsa i ca ett dygn. Sedan ställer jag yoghurten i kylen och låter den bli kall före servering. Den håller sig i kylan ett par dagar.

Kokosmjölken blir syrlig och kokossmaken lite mildare. Dessutom får du en liten extra boost probiotika.

Om du vill kan du tillsätta ett kryddmått vaniljpulver för lite smakbrytning. Du kan naturligtvis göra en större sats med mer mjölk och fler kapslar.

Prova!😄

Gott och nyttigt mellanmål med kokosyoghurt och sommarfrukter

Något av det bästa bästa med den här årstiden är tillgången till alla goda frukter och färska bär 🙂 Under sommaren kan jag nästan påstå att frukt är godis iallafall. Vattenmelon, jordgubbar, hallon, nektariner  och rabarber!! Vem blir inte glad av sånt?  En somrig fruktsallad efter en eftermiddag i en solig park med en fantastisk bok kan nästan inte sitta bättre. Hälsonörden i mig fick närapå lite pulshöjning igen, när jag hittade en liten bruk med kokosyoghurt från Abbot Kinney’s i mataffären. Alla vegetabiliska alternativ till mejeriprodukter gör mig en smula lycklig. Jag är inte alls vegan, men känner ändå ett lätt motstånd när det kommer till att konsumera mjölkprodukter. Idag tänkte jag berätta för dig varför även du vill äta en nyttig fruktsallad med kokosyoghurt i sommar!

Sommarfrukt med kokosyoghurt och kakaonibs på toppen!

Jag tärnade vattenmelon, halverade färska jordgubbar, stjälpte ut kokosyoghurten över frukten och toppade med råa kakonibs. Det var faktiskt hemskt förfärligt jättegott. Förutsatt att du gillar smaken av kokos är yoghurten väldigt krämig och god. Nibsen på toppen ger lite trevligt chokladigt crunch.

Så vad är då det nyttiga med detta undrar du? Jo, det ska jag berätta nu!

Kokosyoghurt från Abbot Kinney’s 

Så om vi börjar med yoghurten då…

Yoghurten innehåller:

  • 99 % kokosmjölk av ekologiskt ursprung.
  • Förtjockningsmedel- tapiokamjöl av ekologiskt ursprung.
  • Yoghurtkultur.
  • Produkten är naturligt fri från mejerier, soja och gluten – bra va!

Kokosfettet i yoghurten är ett mättat fett som ska ge en mättad känsla. Du har säkert kläm på att mättat fett har varit tapeten vad det gäller din hälsa. Kokosfett innehåller medellånga fettsyror, även kallat MCT-fettsyror. Denna typ fettsyror anses vara bättre för dig en än de långa fettsyrorna, LCT-fett,  som du framförallt hittar i animaliska livmedel. MCT – fettsyror smälts fortare och omsätts lättare som energi. Risken att de lagras som kroppsfett är mindre. Dessutom innehåller kokosfett laurinsyra som har en virus och bakteriedödande effekt i kroppen. Vill du läsa mer om MCT-fettsyror och nyttan med laurinsyra- kika in på mitt inlägg om kokosolja! 

Om du vill vet mer om hur produkten tillverkas – läs här! 

IMG_0589

 

Nyttan med vattenmelon

  • Vattenmelon är en mycket god C-vitaminkälla.
  • Vattenemelon innehåller lykopen. Lykopen har många hälsofördelar och har kopplats till en skyddande effekt  mot cancer i prostata, mage och lungor, men även i huden. Lykopen bidrar till produktionen av pro-kollagen i huden och hjälper den att hålla sig elastisk och rynkfri.
  • Vattenmelonen innehåller också ämnet citrullin.  Citrullin är en aminosyra som vidgar blodkärlen och ökar prestationsförmågan.
  • Enligt en amerikansk undersökning så är melonens mjukgörande effekt på blodkärlen så effektiv att sex skivor vattenmelon motsvarar en Viagra. Vattenmelon anses även kunna höja sexlusten, och är bra för prostatan. Citrullin stödjer kroppens immunförsvar, är bra för hjärtat och anses vara fördelaktigt för dem som lider av diabetes typ 2.
  • Vattenmelon innehåller ämnet kolin som gör dig fokuserad, förbättrar minnet och gör dig lugn när du ska sova.

Nyttan med jordgubbar

  • Jordgubbar Innehåller 5-10 gånger mer antioxidanter än äpple. kan minska kolesterolets skadliga effekter på blodkärlen.
  • Jordgubbar innehåller ellagsyra som motverkar flera olika typer av cancer. Syran skyddar också huden mot skador från UV-strålning, vilket i sin tur minskar uppkomsten av rynkor.
  • Jordgubbar är rika på folsyra och innehåller mer c-vitamin än apelsiner.

Nyttan med Nibsen

  • Rå kakao är ett av de mest antioxidantrika livmedel en idag känner till.
  • Kakao har en skyddande effekt mot hjärt – och kärlsjukdomar eftersom den har en positiv effekt på vätskebalans och blodtrycksreglering. Effekten ska kunna jämföras med mediciner som används för att behandla högt blodtryck.
  • Det bittra ämnet i chokladen, teobromin, tros vara orsaken till den blodtrycksreglerande effekten. En amerikansk studie visade på att gravida kvinnor som åt eller drack choklad i större utsträckning, i mindre grad drabbades av havandeskapsförgiftning och hade jämnare blodtryck.
  • En svensk studie visade på att de medelålders kvinnor som åt mest choklad, löpte 20 procent mindre risk att få en stroke. Forskarna bakom studien menar att det är flavonoiderna (en antioxidant) i chokladen som är orsaken. Choklad ska innehålla mer antioxidanter än frukt och bär.
  • Choklad innehåller inte bara antioxidanter utan även vitaminer och mineraler. Bland annat finns mineralerna zink, magnesium och kalcium i mörk choklad. I den mörka chokladen hittar du också aminosyran tryptofan som är bra för serotoninproduktionen.
  • Choklad fungerar som afrodisiakum då teobrominet stimulerar hjärtmuskeln och nervsystemet.

 

Nyttiga påläggstips och längtan efter katarsis

Jag har under en tid tänkt mycket på själslig rening. I samband med detta har jag känt en intensiv längtan efter en ny livsplats och ljus energi. Begreppet katarsis har dansat i cirklar under mina ögonlock allt oftare. Ordet katarsis betyder just rening eller rensning. Aristoteles menade att tragedin renar oss. Katarsis definieras som ett känslomässigt klimax bestående av en överväldigande känsla av förnyelse eller av nytt liv. Kanske är längtan efter sann katarsis bara en logisk följd efter att obönhörligen ha pressats genom någonting smärtsamt. Läkeprocessen har visserligen varit progressiv men också tämligen utdragen. Frågan är om det är tragedin i sig som renar? Eller är det trots allt de insikter om mänsklig existens som jag gjort?  När jag väl kommit ut, mer eller mindre barskrapad på hud, på andra sidan.  Behovet av att ömsa skinn är stort. Byta hud gör jag bäst på en ren plats.  Av erfarenhet vet jag att lämna inte är detsamma som att fly. Att lämna är att ge sig själv nya möjligheter och oförorenad livsluft. Det räcker emellertid sällan med att bara byta luft, en måste också byta energi.

Igår åt och promenerande jag mig igenom Köpenhamn tillsammans med en vän. Jag kände på staden som min nya livplats och det kändes sant. Som ett led i att rena mina egna energier under processen har jag också inlett ett meditationsprojekt. Jag återkommer med mer information när jag kan avgöra om det verkar lyckosamt. Projektet har också ett annat syfte, men jag håller på det tillsvidare. Jag misstänker att om jag berättade om det skulle jag passera en gräns för hur flummig  du orkar med att jag är 😉 Vi får se…

Nog om mina reningsprocesser och energiflöden nu tänkte jag tipsa om något gott och nyttigt i påläggsväg – häng med!

Cream cheese helt utan mjölk eller soja

Jag gillar Oatlys produkter generellt eftersom jag tycker att de är goda och välfungerande. Det bästa är att de är tillverkade på havrebas vilket innebär att de är fria från mjölk och soja. Jag byter gärna ut mejerier mot vegetabiliska källor när det går, men försöker dra ner på sojaprodukter av ofermenterad karaktär. Oatlys  produkt ”på mackan” beskrivs som förvillande likt creme cheese, fast 100 procent vegetabiliskt – och det är det! Vad jag kan avgöra så är det både smak och konsistens av creme cheese. Lyckat! På mackan alternativet ska också fungera utmärkt i bakning och matlagning, men detta har jag inte provat ännu. Eftersom jag gillar glasyr  väldigt mycket (med kaka till) så får jag nog prova på att glasera med på mackan vad det lider.

IMG_0571

Chia Butter- gott och bra fett ju!

Igår trillade jag på en bruk med chiabutter som jag var tvungen att köpa såklart. Jag åt det på frukostmackan tillsammans med avokado och det var faktiskt väldigt gott. Krämigt, saltigt och knaprigt. Smöret innehåller rostade jordnötter, chiafrön och Himalayasalt. Smöret kan också avnjutas som dipp.

Chifrön är rika på fibrer, protein och omega-3. Fröet innehåller också en del mineraler. En del av näringen kan för visso vara lite knölig att ta upp i de hela fröna, men de vattenlösliga fibrerna är enormt välgörande för mag- och tarmmaskineriet.

Jordnötssmöret är rikt på B-vitaminer och E-vitamin. Det innehåller också gott om kalcium och magnesium. Jordnötssmör är kaloririkt men fettet består framför allt av de bra fettvarianterna. Dessutom är jordnötssmör proteinrikt. Det innehåller Q10 för kärl och hjärta samt resveratrol mot åldrande, cancer och inflammation.

IMG_0569

Ät  och njut! Klart slut!

Kvarg – vill du äta det?

Saken är den att jag har ett guilty pleasure, nämligen kvarg med päron  och  kolasmak. Det ironiska är att jag egentligen är kvargmotståndare. Jag är kapitalt motvalls när det gäller denna hype.  Jag  tycker rent av att kvargprylen är en smula vidrig av anledningar som jag själv inte är helt klar över. Troligtvis för att jag inte är överens med den här proteinhysterin. Kanske för att jag inte är överförtjust i att inta mejeriprodukter. Och så namnet – kvarg. Det är liksom ett äcklig ord… Ja, hur som helst. Så fort jag fick syn på den här burken i laktosfria hyllan visste jag att det var kört. Jag är svag för päronsmak. Jag är svag för kolasmak. Jag borde aldrig har köpt den, men kunde inte låta bli. Sen ville jag ha mer. Den här kvargen är god på ett lite snuskigt sätt.  Det är gott och lite äckligt på samma gång liksom. Ibland, men inte för ofta, låter jag mig köpa den och äta den. För den är ju inte den bra kvargen heller- den är  helt enkelt socketstinn så att det förslår.

Men om vi bortser från att jag har en snuskig vana som jag både skäms för och njuter av, kanske vi skulle ta och titta närmare på fenomenet kvarg. Är det nyttigt eller är det ett kommersiellt jippo som vi  bara borde avstyra?

Så vad innehåller kvarg egentligen?

För att börja från början är kvarg och kesella samma sak. Kesella är helt enkelt Arlas varumärke på livsmedlet kvarg. De olika kvargprodukterna skiljer sig emellertid inte så mycket åt. Kvargen är en relativt ren produkt på mjölk eller grädde med syrningskultur och enzym. Det är färskost av surmjölk som är koagulerad med mjölksyrabakterier. Vasslen separeras från kaseinet, där vasslen är den flytande delen som filtreras bort. Det som finns kvar i kvargprodukten är därmed kaseinet.

Fördelarna med kvarg 

kvargen är en mättande och proteinrik produkt som ger fullvärdigt protein. Mjökproteinet innehåller mycket av de grenade aminosyrorna, BCAA, som många tar som tillskott vid träning. Tidigare var det främst personer som tränar mycket och ofta som konsumerade kvargen. Eftersom kvargen de senaste åren blivit en del av hälsotrenden finns det numer en uppsjö av kvargprodukter i affärn… Framförallt är det då den höga proteinhalten och den låga fetthalten som lyfts fram.

Kaseinprotein är ett långsamt protein som förser kroppen med aminosyror under flera timmar. Kaseinprotein motverkar nedbrytning av muskelmassan. Kvargen kan vara en bra produkt för att öka andelen protein i din kosthållning. Dröjer det lång tid mellan målen kan kvargen vara ett lämpligt mellanmål då den ser till att det finns aminosyror tillgängliga under en längre tid.

Kvarg kanske inte är så nyttigt ändå? 

Dessvärre innehåller en del av de här kvargvarianterna en hel del socker. En granskning (av Styrkebloggen) av Arlas smaksatta burkar visade att vaniljkvargen innehöll en väldans massa socker. Enligt personerna bakom studien skulle en burk 500 gram mild vaniljkvarg innehålla motsvarande 16 sockerbitar. Detta ska motsvara en halvliter coca-cola. Den smaksatta kvargen ansågs vara en styggelse och istället rekommenderades den naturella kvargen.

När jag läser att kvargen till stor del innehållet mjölkproteinet kasein blir jag än mer motvalls. I en av de största näringsstudier som har gjort (The China Study) beskrivs en direkt korrelation mellan kasein och en främjande effekt på cancercellers tillväxt hos råttor när de utsattes för cancerframkallande ämnen. Vid 5 procent intag av kaseinprotein uppstod inga förstadier till cancerös celltillväxt hos råttorna. De råttor som fick ett 20 procentigt intag av kasein utvecklade emellertid i alla fall förstadier till cancerös celltillväxt. Även en studie på människor bekräftar korrelationen mellan konsumerat kaseinprotein och främjande av cancertillväxt.

Bättre och billigare proteinkällor 

Det finns också bättre och billigare protein, som ärter, bönor, linser och ägg. I väldigt få fall är det motiverat att äta extra proteiner.  Inte ens unga killar som vill bygga muskler behöver nämnvärt extra proteiner.

Det finns inga hälsomässiga skäl till att äta massor av kvarg, men kvargen kan vara en del av en allsidig kost.

Själv tänker jag hålla mig till en burk med fulkvarg som jag äter sisådär en gång varannan vecka….

Källor:

http://topphalsa.se/test-ar-kvarg-sa-nyttigt-som-det-sags-och-vilken-kvarg-ar-egentligen-bast/

http://www.expressen.se/halsoliv/halsa/vikt/kvarg-inte-sasom-nyttigt–du-tror/

http://blog.svd.se/maratonbloggen/2015/02/16/kostexperten-ar-kvarg-bra-att-ata-efter-traning/

http://www.casein.n.nu/

https://www.svd.se/kvarg-populart-men-lite-halsonytta

Soja istället för mjölk – är det nyttigt eller?

Om du är en person som vill ta det lite lugnt med mejeriprodukter av olika skäl, har du säkert upptäckt att det finns mängder av mjölksubstitut på marknaden. Bland de äldsta och mest beprövade är sojaprodukterna. Jag var själv en ivrig konsument av sojaprodukter för ett antal år sedan. Eftersom det nu finns mängder av alternativ har jag börjat variera sojan med havre, kokos, mandel och nötprodukter.

Sojan har länge ansetts vara ett hälsolivsmedel men har på senare år blivit mer omstridd. Sojan innehåller precis som komjölk hormoner, om än av annan karaktär. Fytoöstrogenet som är ett växthormon är en av anledningarna till att sojan är kontroversiell. En annan anledning är att sojaprodukter i stor utsträckning är en GMO -produkt, åtminstone i vissa delar av världen. En tredje argument är att sojan är rik på antinutrienter.

Jag tänker göra ett försök att bena ut de olika ståndpunkterna kring sojans hälsoeffekter.

Sojan – direkt ohälsosam

En ståndpunkt är att sojan innehåller en stor mängd gifter eller så kallade anti-näringsämnen ( antinutrienter), som fytinsyra, lektiner och enzymhämmande ämnen. Det finns studier som kopplar intag av sojaprodukter till näringsbrist, matsmältningsproblem, immunförsvarsproblem, sköldkörtelbesvär, hjärtbesvär, cancer och besvär i reproduktionsorganen.

Sojans hälsoeffekter har ifrågasatts eftersom det anses finnas bevis för att sojans isoflavoner är giftiga för östrogenkänslig vävnad och för sköldkörteln. Sojans isoflavoner innehåller två typer av fytoöstrogen som liknar mänskligt östrogen. Man menar att dessa ämnen kan blockera östrogeneffekten, störa hormonella funktioner samt leda till infertilitet och cancer. Två glas sojamjölk per dag i månads tid ska innebära ett tillräckligt stort intag av fytoöstrogener för att kunna påverka menstruationscykeln.

I Asien används hela sojabönan istället för att proteinet separeras från fettet. Sojan fermenteras ofta vilket innebär en minskad mängd antinutrienter. Intaget av sojaprodukter ska även vara mindre än den allmänna uppfattningen om det asiatiska köket. I västvärlden anses vegetarianer konsumera i förhållandevis stora mängder ren soja, medan intaget av soja är betydligt mindre och i fermenterad form i Asien. Fermenterad soja i små mängder ska alltså inte ha samma skadliga effekter på kroppen som sojakött, sojamjölk, sojabönsolja, sojaproteinisolat, tofu och andra icke fermenterade sojaprodukter. Exempel på fermenterad soja är tempeh, miso, natto och sojasås.

Över 90 procent av all soja som produceras och säljs i livsmedelshandeln i USA är genmanipulerad. Studier visar att GMO -soja ökar tumörbildning hos möss. Soja är också en känd allergen och 10% av den svenska befolkningen kan vara allergisk mot soja. Soja innehåller oxalater som kan störa kalciumupptaget och öka risken för gall och njurbesvär. Det höga halterna av fytinsyra ska hämma upptaget av mineraler generellt.

Sojaprodukter är svårsmälta och gasbildande. Sojaanvändning hos barn ger stark hormonpåverkan och kan leda till för tidig pubertet.

Framställningen av sojaprodukter kan vara skadliga. Sojan kan utsättas för för höga temperaturer och i vissa fall används lösningsmedel. Toxiner bildas vid felaktiga tillverkningsmetoder och transfetter bildas vid upphettning av sojaoljan.

015

Sojan – ett helt ok alternativ

Sojanbönan anses å andra sidan också vara en mirakelböna. Sojabönan är en vegetarisk proteinkälla som har en bra balans mellan alla essentiella aminosyror. Förespråkarna för sojan menar att fytoöstrogenerna inte har en cancerökande effekt i kroppen utan snarare tvärtom. Soja ska minska risken för benskörhet, ha positiva effekterblodfetterna, vara hormonreglerande vid PMS, samt minska vallningar under klimakteriet.

Utgångspunkten är sojan har positiva hälsoeffekter vid en lagom användning, ingen överkonsumtion alltså. De positiva effekterna av soja har visats vid ett intag av 50-100 mg isoflavoner per dag. Befolkningsgrupper i Asien som får i sig denna mängd från sojaprodukter har visat på låg grad av cancer samt hjärt – och kärlsjukdomar. Detta motsvarar sammanlagt 3-4 portioner per dag av t.ex. sojamjölk, sojayoghurt, tofu, tempeh, misosoppa eller näringsdryck med sojapulver. Genom att koka länge, blötlägga och marinera soja ökar du de positiva effekterna och minimerar de negativa.

Även förespråkarna för soja varnar för GMO- soja eftersom långtidseffekterna är okända. Den genmodifierade sojan anses emellertid vara sällsynt i Sverige och Europa i jämförelse med USA.

Många av de studier som visar på risker med soja ska vara utförda med höga doser soja på möss. Doser i denna omfattning förkommer inte vid traditionell användning av sojaprodukter. Flera studier ska visa på att faran för sköldkörtelstörningar på grund av intag av soja är överdrivna.

Halterna av fytinsyra ska inte vara högre än i korttidsjäst bröd och mineralupptaget är i regel inget problem. Hållningen är att Tofu, sojamjölk och fermenterade sojaprodukter har använts i Asien sedan 200-talet, men med mycket få dokumenterade biverkningar. Den största näringsstudien som gjorts “The China Study” visar på att det är mjölkkasein och den totala mängden protein per dag som är det stora problemet i förhållande till cancer och minskad livslängd – inte sojan. Använd gärna mer av fermenterade produkter  än andra sojaprodukter, eftersom de då innehåller lägre halter av fytoöstrogen och fytinsyra.

Bättre och dyrare former av sojaprotein innehåller garanterade mängder av isoflavoner och andra aktiva ämnen. De ska också innehålla minimalt med skadilga ämnen.

001

Jag har själv inte för avsikt att vara skräckslagen för sojan, men precis som med mjölken tänker jag inta den med måtta.

Källor: http://www.greatlife.se/artiklar-och-fakta/soja-inte-att-rekommendera/

http://www.halsa.se/Kategori/Naturlig-halsa/Experter/Kostexperten-svarar/Ar-soja-nyttigt-eller-ohalsosamt/

http://kurera.se/for-och-nackdelar-med-olika-proteinpulver-soja/

Kalciumrik smoothie på veganvis

Veckans lärdomar är att det kan vara klokt att inte hälla i  sig hinkvis med mjölk och att ett starkt skelett kan uppnås på bättre sätt genom att äta vegetabilier. Men det kan vara svårt att tänka om. Jag tänkte därför ge dig ett exempel på hur du kan kalciumboosta utan en endaste mjölkprodukt. Just nu dricker jag gärna smoothies med superlivsmedel till frukost för en näringsrik och god start på dagen. Fast just idag började jag egentligen dagen med lite överbliven choklad… Det är iallafall lördag.

Smoothien som dracks efter chokladen innehöll följande:

1 stor banan

1 ½ dl fryst mango

1 msk chiafrön

2 tsk vetegräs

3 dl mandelmjölk

1 dl soygurt

Mixa i blender eller med stavmixer.

006

Banan och mango innehåller kalcium, om än i ganska blygsamma mängder.

Mandelmjölken och soygurten är kalciumberikade med 15% av rekommenderat dagligt intag per hundra gram vardera. Detta motsvarar kalciuminnehållet i mjölk.

Chiafröet är mycket kalciumrikt och innehåller  hela 103% av rekommenderat dagligt intag per 100 gram. Ät max två matskedar per dag dock.

Vetegräset är en superfoodvariant som är kalciumrik, och mineralrik överhuvudtaget.

Du behöver dock inte köpa på dig en mängd superfoods som chiafrön och vetegräs för att tillgodose ditt kalciumbehov. Nötter och frön är goda källor i allmänhet. Valnötter, sötmandel, hasselnötter, linfrön, solrosfrön, och sesamfrön är alla kalciumrika. Eller varför inte göra en smoohtie med spenat?

Möjligheterna är många, det är bara att börja experimentera!

Källor: http://matkalkyl.se/se-banan.php

http://matkalkyl.se/se-mango.php

http://www.halsosidorna.se/Notterochfron.htm

http://www.matvett.se/bildserie-kalcium/