Krillolja för effektivt omega-3 upptag!

Jag sammanfattar helgen iförd flanellbrallor och ett mycket luftigt gratislinne med texten” 2 words (framsida) 1 finger (baksida)”. Detta linne har aldrig lämnat mitt hem så du behöver inte känna dig så värst orolig. Denna söndag i september har varit en liten smula dagen efter, men annars harmonisk i soffan framför The Americans på flixan. I övrigt har jag misslyckats med en omgång groddar, sprungit på det förflutna, fikat på Baileyskaka och haft på tu man hand hemmafest. Det var synd, det var kul, det var gott, det var roligt! Precis i den ordningen. Bra helg allt som allt och än är det lite tid kvar av den 🙂 Av denna anledningen tänkte jag upplysa dig om krilloljans fina egenskaper.

Det här är krillolja 

Krillolja intar du som ett omega-3 tillskott. Såhär mitt i projekt antiinflammation är omega-3 högst relevant eller hur? Förutom att omega-3 är inflammationshämmande har denna fettsyra många andra fina och nödvändiga egenskaper. Vill du läsa mer om det kan du göra det i tidigare inlägg här. Idag tänkte jag emellertid fokusera på det fina med krilloljan som omega-3 tillskott.

Alldeles säkert är du bekant med fiskoljan som omega -3 tillskott men av olika skäl kan det vara idé att snegla lite på krilloljan som alternativ.

Krilloljan utvinns ur krill som är ett kräftdjur som finns i stora mängder i haven runt antarktiskt. Krillens basföda utgörs av alger vilket innebär att krillen är en renare källa till nyttiga fetter. Detta beror på att krillen inte lagrar tungmetaller i kroppen som fiskar längre upp i näringskedjan gör. När fisk äter fisk som äter fisk ackumuleras tungmetallerna från respektive firre i den slutliga mottagen därifrån omega-3 fettet sedan ska utvinnas. Hänger du med?  Vegetarianen krill är på grund av sin avsaknad av tungmetall därför en populär omega-3 källa.

Krilloljan utvinns ur krillens kött. Fiskleverolja utvinns till exempel ur fiskens lever. Då levern är ett reningsorgan är koncentrationen av tungmetall extra hög i den olja som utvinns ur fisklever.

Skillnad på fiskolja och krillolja 

  • Till skillnad från annan fisk består inte krillen av triglycerider utan av fosfolipider. Fosfolipiderna är mer lättillgängliga än triglyceriderna, vilket gör att krillen har en högre biotillgänglighet än många andra fiskar. Både nedbrytningsprocessen i mag-tarmsystemet och absorptionsförmågan i kroppen är mycket rapp.
  • Omega-3 fettsyrorna DHA och EPA är bundna till fosfolipiderna och upptaget av omega-3 fettsyrorna är snabbare från krillen än annan fisk. Fosfolipiderna har två ändar där den ena är fettlöslig och den andra är vattenlöslig. Det faktum att lipiderna är vattenlösliga gör att de lättare löser sig i magen. Vanlig fiskolja lägger sig istället som en hinna överst i magen vilket medför den äckliga fiskolja rapen. Med krillolja undviker du den fisksmakande refluxen. Bra va?
  • Krillen innehåller också den kraftfulla antioxidanten astaxhantin, Detta fungerar som ett naturligt konserveringsmedel som hindrar omega-3 fettsyrorna från att härskna. Fleromättade fetter är annars känsliga och härsknar lätt utan konserveringsmedel.
  • Näringsinnehållet/omega -3 halten ska också vara högre i krillolja än i fiskleverolja. Detta innebär att vi behöver lite lägre doser av krilloljan. Mindre och mer lättsvalda kapslar kan då användas. Bra om du har pillerfobi!

Jag har precis övergivit mina vanliga fiskoljekapslar till förmån för de mindre kapslarna som innehåller krill!

Källor:

https://www.svensktkosttillskott.se/artiklar/krillolja

http://www.krillolja.se/

Nyttiga påläggstips och längtan efter katarsis

Jag har under en tid tänkt mycket på själslig rening. I samband med detta har jag känt en intensiv längtan efter en ny livsplats och ljus energi. Begreppet katarsis har dansat i cirklar under mina ögonlock allt oftare. Ordet katarsis betyder just rening eller rensning. Aristoteles menade att tragedin renar oss. Katarsis definieras som ett känslomässigt klimax bestående av en överväldigande känsla av förnyelse eller av nytt liv. Kanske är längtan efter sann katarsis bara en logisk följd efter att obönhörligen ha pressats genom någonting smärtsamt. Läkeprocessen har visserligen varit progressiv men också tämligen utdragen. Frågan är om det är tragedin i sig som renar? Eller är det trots allt de insikter om mänsklig existens som jag gjort?  När jag väl kommit ut, mer eller mindre barskrapad på hud, på andra sidan.  Behovet av att ömsa skinn är stort. Byta hud gör jag bäst på en ren plats.  Av erfarenhet vet jag att lämna inte är detsamma som att fly. Att lämna är att ge sig själv nya möjligheter och oförorenad livsluft. Det räcker emellertid sällan med att bara byta luft, en måste också byta energi.

Igår åt och promenerande jag mig igenom Köpenhamn tillsammans med en vän. Jag kände på staden som min nya livplats och det kändes sant. Som ett led i att rena mina egna energier under processen har jag också inlett ett meditationsprojekt. Jag återkommer med mer information när jag kan avgöra om det verkar lyckosamt. Projektet har också ett annat syfte, men jag håller på det tillsvidare. Jag misstänker att om jag berättade om det skulle jag passera en gräns för hur flummig  du orkar med att jag är 😉 Vi får se…

Nog om mina reningsprocesser och energiflöden nu tänkte jag tipsa om något gott och nyttigt i påläggsväg – häng med!

Cream cheese helt utan mjölk eller soja

Jag gillar Oatlys produkter generellt eftersom jag tycker att de är goda och välfungerande. Det bästa är att de är tillverkade på havrebas vilket innebär att de är fria från mjölk och soja. Jag byter gärna ut mejerier mot vegetabiliska källor när det går, men försöker dra ner på sojaprodukter av ofermenterad karaktär. Oatlys  produkt ”på mackan” beskrivs som förvillande likt creme cheese, fast 100 procent vegetabiliskt – och det är det! Vad jag kan avgöra så är det både smak och konsistens av creme cheese. Lyckat! På mackan alternativet ska också fungera utmärkt i bakning och matlagning, men detta har jag inte provat ännu. Eftersom jag gillar glasyr  väldigt mycket (med kaka till) så får jag nog prova på att glasera med på mackan vad det lider.

IMG_0571

Chia Butter- gott och bra fett ju!

Igår trillade jag på en bruk med chiabutter som jag var tvungen att köpa såklart. Jag åt det på frukostmackan tillsammans med avokado och det var faktiskt väldigt gott. Krämigt, saltigt och knaprigt. Smöret innehåller rostade jordnötter, chiafrön och Himalayasalt. Smöret kan också avnjutas som dipp.

Chifrön är rika på fibrer, protein och omega-3. Fröet innehåller också en del mineraler. En del av näringen kan för visso vara lite knölig att ta upp i de hela fröna, men de vattenlösliga fibrerna är enormt välgörande för mag- och tarmmaskineriet.

Jordnötssmöret är rikt på B-vitaminer och E-vitamin. Det innehåller också gott om kalcium och magnesium. Jordnötssmör är kaloririkt men fettet består framför allt av de bra fettvarianterna. Dessutom är jordnötssmör proteinrikt. Det innehåller Q10 för kärl och hjärta samt resveratrol mot åldrande, cancer och inflammation.

IMG_0569

Ät  och njut! Klart slut!

Jag är en åsna och nyttan med jordnötssmör

De sista veckorna har jag jobbat som en Hattifnatt. Förfallet är nära igen. Jag har inte tränat utan mest hängt runt på mitt kontor och i min säng. Framförallt har jag  levt på mackor och sallader,  uppblandat med lite äpple och banankompott. Jag är med andra ord en smula sliten.

Idag hasade jag ut i personalrummet sisådär tio i tre bara för att sucka och stånka lite. Jag hängde uppgivet över bordet och meddelade att jag inte ens var sugen på kakan som erbjöds mig. Jag ville få lite uppmärksamhet och bli tyckt synd om. För jag är ju den enda som jobbar arslet av sig såhär för jul- nä just det…Jag skämdes lite och sa att jag kände mig som en sån där sur gorilla som sprider dålig arbetsmiljö omkring sig. Mina kollegor sa, nä men nån gorilla är du väl inte. De kan ju vara glada och hoppar runt och kliar sig lite i armhålan. Du är snarare en åsna i så fall. Jag insåg då att jag mer än en gång blivit jämförd med I-or ( alternativt Lilla My). Jag är alltså en butter och cynisk åsna med inslag av liten och ilsken. Det är tur för mig att jag tycker att sprudlande är lika behagligt som en tvestjärt i innerörat. För jag är verkligen inte en sån. Sprudlande alltså.

Nyttan med jordnötssmör

Nu när jag då har gått loss på mackor har jag fått lite fnatt på jordnötssmör. Detta smör är inte bara gott på bröd utan är även ganska trevligt i en smoothie tillsammans med rå kakao.  Det smakar också finemang i sällskap av röda äppelklyftor. När jag för något år sen nämnde den fina kombinationen äpple och jordnötssmör för min vän hälsofascisten Nicklas, blev han mäkta upprörd. Jordnötssmör är ju skitonyttigt! Utbrast han bestört. Det trodde en ju ganska länge eftersom det är så kaloritätt. Men jordnötssmör kan vara fin-fint i lagom mängd. Självklart vill du veta varför!

  •   Det du vill tänka på är att ett bra nötssmör endast innehåller nötter och eventuellt salt. De flesta varianterna på marknaden är bra, men det finns även de som innehåller härdat fett och socker. Härdat fett kan betyda transfett och socker gör det lättare att överäta.
  • Jordnötssmör är rikt på B-vitaminer som är bra för bland annat hud och hår.
  • Jordsmöret innehåller också gott om kalcium och magnesium som bland annat är bra för muskler och skelett.
  • Smöret innehåller rikligt med den kraftfulla antioxidanten Vitamin-E.
  • 51 gram (av 100gram) av smöret består av fett, varav 25 gram är enkelomättat fett, 15 gram fleromättat fett och 9 gram är mättat fett.  Smörets fettinnehåll är av det hälsosamma slaget som sänker det onda kolesterolet och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
  • Smöret är rikt på fettsyran omega -6 vilket kan öka inflammatoriska processer i kroppen. Emellertid ska inte omega-6 vara något problem så länge du får i dig tillräckligt med omega-3.
  • 22,6 gram av smöret består av protein och 21, 9 gram består av kolhydrater.
  • Smöret  är rikt på fibrer som bland annat är bra för tarmarna, matsmältningen, hjärtat  och blodsockret.
  • Nötterna innehåller ämnena resveratrol och Q10. Resveratrol förebygger cancer samt motverkar åldrande och inflammation. Q10 är bra för kärl och hjärta.
  • Det har genomförts studier som  sägs visa på att ett visst intag av jordnötssmör minskar risken för diabetes, bröstcancer och hjärtsjukdom
  • Hur som helst är jordnötssmöret väldigt kaloritätt och bör av den anledning intas med viss måtta.
  • Det finns också en uppsjö av olika typer av nötsmör som är goda och har fina egenskaper. Här kan du läsa mer om vilka som är bättre och sämre alternativ.

Källor

http://topphalsa.se/jordnotssmor-nyttigt-eller-onyttigt-var-dietist-ger-svar/

http://www.netdoktor.se/overvikt/fraga-doktorn/jordnotssmor-22243/

http://www.halsonytt.nu/kost/ar-jordnotssmor-nyttigt-eller-onyttigt/

http://livsmedelsinfo.nu/livsmedel/kalorier-jordn%C3%B6tssm%C3%B6r.html

https://nordicwellness.se/nyheter/halso-bloggen/2013/okt/ar-jordnotssmor-nyttigt/

Omega-3 för hjärna, hjärta och hud

Så jag tappade bloggsugen ett tag och sket helt enkelt i det hela litegrann. Det var mycket jobb. Jag var trött. Det kändes som om jag testat varenda jäkla pulver och dissekerat alla kryddor jag kunde hitta. Jag var slutkörd på att hälsonörda så det fick va – på alla plan. Månaden före semestern blev det färdigmat, mycket fulchoklad och absolut ingen träning. Kapital dekadens rådde. Att skriva hälsoblogg hade varit höjden av hyckleri – eller hur?

Nu har jag iallafall semesterjäst i snart tre veckor. Idag har jag tryckt i mig brieost, kex, kaffe och cheesecake i trevligt sällskap under ett gäng timmar, medan jag har sett livsnjutande snäckan Erna fira sin ettårsdag. Jag sitter här och hoppas på att hon ska få behålla sin njutningsfulla och okomplicerade hållning till käk livet ut, och jag känner mig lite sugen på att blogga – ta mig tusan!

Det där med att smörja huden från insidan

Idag tänkte jag djupdyka lite i det här med omega -3. Jag har ganska länge utkämpat en strid mot eksem som ger mig röda, kliande, fjällande, ilskna hudfläckar. Under en period när jag lyckades driva mig själv(fick en smula hjälp utifrån med) till utmattning med tillhörande depression blev allt kaos i min kropp. Framförallt satte det sig i min hud. Eksem, sår, finnar, bölder, fjällande hud- jag hade allt.

Hudproblemen som eksem, enorm skörhet och galen torrhet hängde kvar trots att jag mådde bättre. Även om problemen på sistone inte riktigt har varit lika akuta och delvis  har avhjälpts med kallpressade oljor utvärtes, har de varit sjukt svåra att bli av med. Har du någon gång haft hudproblem så vet du hur det känns.

Jag läste för en tid sedan mitt eget inlägg om fettbehovet och blev då påmind om att för lågt fettintag kan ge torr och fjällande hud. Leva som en lär – eller? Jag insåg att jag nog är för dålig på att smörja huden inifrån och har under någon månads tid gjort en insats med kallpressade oljor, nötter, fröer och omega -3 kapslar. Tillsammans med en rejäl röjning och utvärdering av badrumsskåpet har det nog börjat ge resultat. Jag har sista veckorna börjat få tillbaka en hudstruktur som jag nog inte har sett på sisådär 5 år. Jag kämpar fortfarande med eksem på benen, men annars är skillnaden stor!

Linolsyra och linolensyra – omega 6 och omega 3

Bland de fleromättade fetterna finns linolsyra och linolensyra. Båda fettsyrorna är essentiella och därmed livsnödvändiga. Linolsyran är den så kallade omega-6 fettsyran och linolensyra är samma sak som omega 3.

Omega – 6 källor och egenskaper

Omega -6 finns framför allt i feta vegetabilier som druvkärneolja, solrosfrön, solrosolja, sojabönor och majsolja. Omega -6 finns också till viss del i fågelfett och fett från kött.

Omega-6 fetter kan påverka bildningen av hormonliknande ämnen kallade eikosanoider, vilka påverkar inflammatoriska processer i kroppen. Omega-6 fetterna fungerar som utgångsämne för dessa ämnen som kroppen bildar med hjälp av enzymer. I teorin ökar omega- 6 fetter inflammatoriska processer i kroppen eftersom de fungerar som förstadier till inflammatoriska ämnen. Detta kan betyda att inflammatoriska tillstånd och allmänhälsan kan försämras. I praktiken behöver dock inte omega-6 fetter vara negativt för hälsan, snarare tvärtom. Haken är att omega-6 intaget ska balanseras av ett tillräckligt högt intag av omega -3.

003

Nyttan med Omega -3

Omega-3 är känt för sina många hälsobringande effekter. En av de mest intressanta anses vara att denna fettsyra har en antiinflammatorisk verkan. Detta genom att den konkurrerar med omega-6 fetterna om att omvandlas av de enzymer som bildar de inflammatoriska eikosanoiderna. Om omega-3 hinner tränga sig före omega-6 i processen dämpas den inflammatoriska processen, genom att färre inflammatoriska ämnen bildas. Detta innebär att om du lider av någon form av inflammatorisk sjukdom, kan du ha nytta av att öka ditt omega-3 intag.

Exempel på sådana sjukdomar är; reumatism, atopiskt eksem, psoriasis, och inflammatoriska tarmsjukdomar.

– Även åderförfettning beror till stor del på inflammation i kärlväggen, orsakat av inlagrat fett och kolsterol.

– Ett tillräckligt intag av omega-3 förebygger och motverkar åderförfettning. Omega-3 motverkar också blodproppsbildning samt påverkar kolesterolet i blodet positivt.

– Omega- 3 bibehåller blodkärlens elasticitet.

– Cellmembranen blir mer mjuka och elastiska.

– Omega- 3 förbättrar hjärnans kapacitet. Dessutom bekämpas inflammationer i hjärnans celler och blodkärl.

– Omega-3 ökar mängden serotonin i hjärnan och lindrar depressioner.

Omega-3 källor

Det finns olika typer av omega-3 fettsyror, DHA och EPA som ofta kallas fiskolja eftersom de finns i fisk och skaldjur. ALA kommer istället från växtriket och finns i rapsolja, linfröolja, portlak och valnötter. Kroppen kan omvandla ALA till DHA och EPA i små mängder om det skulle behövas.

Fisk innehåller mycket omega-3 fetter av den anledning att de äter alger som innehåller omega-3. Fiskar äter också andra fiskar och får på så sätt i sig ännu mer omega-3. Emellertid innehåller inte odlad lax omega -3 såvida det inte har tillsatts i fodret. Annars är feta fiskar som makrill, sardin, sill, ansjovis och lax rika på omega-3.

Köpguide för omega-3 tillskott finner du här

Källor :

http://www.fiskolja.se/

Brunnberg, Martin, Allt Om Näringslära, Stockholm, ICVE Production Sweden AB; 2011

 

Linfrön och giftighet

För några år sedan slängde jag glatt och ivrigt ner krossade linfrön i min dagliga smoothie. Omega 3 och omega 6!! Trallade jag glatt. Hela linfrön kunde jag ju inte äta eftersom kroppen inte kan ta upp näringen i de hela fröna. Kära nån vilken tur att jag hade sån koll! Så en dag berättade tandhygienisten att linfrön faktiskt är giftiga! Ja, något ska en ju prata om, även om jag mest kunde humma lite uppjagat. Vad höll jag på med! Uppgivet ställde jag in kartongen från Saltå i skåpet, där den fick stå och bli några år för gammal. Så hur giftiga är då linfröna och i vilken form kan de göra nytta?

Varför är linfrön giftiga 

Linfrön innehåller ämnen som ger upphov till vätecyanid, eller blåsyra. Vätecyanid är ett gift som kan ge allvarliga symtom vid överdosering. Den mängd som frigörs vid användning av en till två matskedar hela linfrön per dag anses riskfri.

Hela linfrön anses frigöra mindre mängd cyanid än krossade linfrön. Det är nämligen inte bara upptaget av näringen i linfröna som blir bättre när de är krossade, även upptaget av vätecyanid blir bättre. Livsmedelverket avråder från att inta krossade eller malda linfrön för att tillgodose fettsyrabehovet.

Ett intag av tre till tio matskedar krossat linfrö ger en påtaglig cyanidexponering. Det finns en risk för skador vid långtidsanvändning, men det finns ingen överhängande risk för akut förgiftning. Vid sjukdom eller undernäring kan dock kroppens förmåga att avgifta cyanid vara nedsatt.

Linfröolja anses vara bättre än krossade frön om det är omega 3 fetterna du vill åt. Eftersom de skadliga ämnena är vattenlösliga och inte fettlösliga, är halten av vätecyanid sannolikt låg i linfröolja. Linfröolja är emellertid inte alls ett bra alternativ för mig. I min kropp fungerar oljan som ett väldigt effektivt laxermedel, vilket inte är en effekt jag efterfrågar. En till två matskedar hela linfrön kan också intas för laxerande effekt om du skulle vara förstoppad (hjälper troligen föga om det skulle vara ett mentalt tillstånd dock). Hela frön är kanske en snällare variant än olja.

Halterna av cyanid kan minska vid upphettning, men riktigt hur mycket halterna minskar vet en inte riktigt.

Med utgångspunkt av detta tänker jag att det finns andra sätt att få i sig nyttiga fetter, så jag låter nog linfröna vara litegrann. De kan hjälpa den som har en trött mage, men då ska fröna intas hela.

012

Källor:

http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/cyanogena-glykosider-och-vatecyanid/

https://www.recepten.se/blogg/post/krossat_linfroe/309

http://www.froguiden.se/linfron/giftiga/

Jag önskar att jag inte tyckte så mycket om kex – det här med transfett

Under en period produktutvecklades Ballerinakexen något kopiöst. Både jag och min syster hade således ett rent helsike att hänga med. Vid någon tidpunkt höll vi också en ganska utförlig kexkonferens. Som du säkert förstår – vi gillar kex. Mycket. Ibland gör det mig en smula olycklig eftersom de ljuva små illbattingarna ofta innehåller en del skräp. Jag har därför gjort en noga övervägd överenskommelse med mig själv att inte äta kex så hemskt ofta, men att verkligen njuta av det när jag gör det. Så vad är det då jag gnäller om? Jo, såhär är det. Kex innehåller, förutom socker, ofta transfett. Du har knappats missat begreppet. Men ifall att du önskar en uppenbarelse eller en uppfräschning ska jag berätta lite mer.

Allt transfett är inte skadligt

Rätt ska vara rätt. Innan jag börjar med min skrämselpropaganda vill jag informera om att allt transfett inte är farligt. Det finns nämligen naturliga transfetter som inte skadar dig. Det naturliga transfettet finner du i mjölkfett och det har vissa hälsoegenskaper. Denna form av transfett kallas CLA och anses skydda mot olika former av cancer. Anledningen till att dessa fetter är nyttiga beror på att idisslande kor lever i symbios med magbakterier som hjälper dem att tillgodogöra sig näringsämnen från gräs. På detta sätt blir fetterna nyttiga även för andra däggdjur som människan.

001

Det skadliga transfettet

Mycket av det fett som vi äter har behandlats under olika typer av livsmedelstekniska processer. Behandlingen påverkar näringsinnehållet i fettet negativt. Fettet behandlas ofta med både kemikalier och mycket höga temperaturer. Dessutom tenderar fettet som finns i hel- och halvfabrikat  att ha mycket låga eller obefintliga halter av antioxidanter. Detta innebär att fettet innehåller energi men ingen näring.

Hur tillverkas transfett 

Härdning är en process som tillämpas för att förändra fettets fysiska egenskaper. Det som sker är att ett omättat vegetabiliskt fett omvandlas till ett mättat fett. För att mätta omättnaderna tillsätts vätgas, som katalysator används värme och nickel. Under denna process förstörs i princip alla antioxidanter som någonsin fanns i råvaran. Varierad mängd skadliga transfetter bildas.

Risker med transfett

Transfetter är främst förknippade med skador på hjärta och kärl, men har också andra negativa hälsoeffekter. Industritransfetter ökar även risken för diabetes och cancer. Transfettet tros också kunna orsaka fosterskador. Industritransfett ökar det onda kolesterolet och minska det goda. Fetterna påverkar immunförsvaret och ökar bildningen av gallstenar. Det finns också misstankar om att fetterna kan ha negativa effekter på hjärnans funktioner, särskilt under fostertiden.

Hitta transfetter

Om  det står härdat eller delvis härdat fett på innehållsförteckningen kan produkten innehålla transfett. Om det bara står vegetabilisk olja ingår inte transfett. Ekologiska varor innehåller inte transfett.

Riskvaror är: pommes fites, margarin, kakor, bakverk, pajer, piroger, kex, glass, godis, snacks och mikropopcorn.

016

 

Transfetterna minskar

Den goda nyheten är att många företag har valt att plocka bort härdande fetter från sina produkter. Detta som en konsekvens av opinionstrycket. Några av dem ska vara Göteborgskex, Felix och Lantmännen.

Det är en utveckling i rätt riktning men ofta används industriellt processade oljor där man sällan anger vilken källa som används. En ny process har också dykt upp på marknaden. Denna process framställer matfett utan transfettsyror. Metoden kallas för omstring. Trots att fettet inte innehåller transfett är det skadligt då fett som utsatts för omstring påverkar cellerna i våra kroppar på ett negativt sätt.

 

Här finner Sveriges konsumenter i samverkans lista över produkter fria från härdat/delvis härdat fett

Göteborgskex svarar på frågor om deras produkter och transfett

Källor: http://www.expressen.se/halsoliv/allt-transfett-ar-inte-farligt/

http://www.ehdin.com/?navid=190&sub=186

http://www.svd.se/sa-undviker-du-transfett

Brunnberg, Martin, Allt Om Näringslära, Stockholm, ICVE Production Sweden AB; 2011

Goda raw food kex med chiafrön

Jag har bakat raw food kex! Ja, det har jag! Det är andra gången i mitt liv jag bakar någonting raw food stajl. Första gången försökte jag baka en efterrättshistoria till mig och en kompis när vi skulle äta hälsomiddag. Efterrätten var enormt tidskrävande och smakade så sött att jag höll på att börja grina. Min kompis var snäll, åt och sa att den var god – det var den inte.

Att jag denna gång lyckades få ihop riktiga kex gjorde mig likväl så lycklig att jag med glädje hade ätit dem, även om de hade smakat kartong. Men det smakar bra. Fröigt, knaprigt och med en hint av kakao på sina ställen. Jag bakade kexen med utgångspunkt av lite olika recept jag googlat mig till, men med en egen twist på slutet. Kexen kräver en ganska liten arbetsinsats och är lättbakade, även om själva processen tar lite tid.

Det fina med att baka raw food kex är att man bevarar näringen och de nyttiga fetterna i fröerna i högre grad. Fleromättade fetter som också förekommer i fröer är hälsosamma men också värmekänsliga, särskilt för temperaturer på över 100 grader Celsius. Fettet ändrar liksom struktur vid upphettning i höga temperaturer och är inte fullt så nyttigt längre.

Det här använde jag

2 dl chiafrön
2 dl solrosfrön
2 dl pumpakärnor
1 dl vita sesamfrön
1 dl hela linfrön
1 dl kakaonibs
Lite torkade gojibär
1 msk kokossocker
Vatten

062

Jag gjorde såhär

1. Jag hällde chiafröna i en bunke och hällde på ca 6 dl vatten och rörde runt ordentligt. Det ska bli geleigt, inte hårt.
2. Jag hällde de andra fröna i ett annat kärl, och hällde på vatten så att det täckte fröna.
3. Jag lade även gojibären i blöt i en skål.
4. Fröna och gojibären fick stå och dra i vatten i ca 4 timmar. Jag rörde runt i chiafröna då och då för att en jämn gelé skulle bildas.
5. Jag hällde av vattnet från fröblandningen och gojibären. Jag hällde sedan ner frön och bär tillsammans med chiafrögelén i en större bunke.
6. Sist hällde jag i kokossockret och min egen twist – 1 dl kakaonibs, och rörde ihop allting
7. Jag hällde ut smeten på bakplåtspapper på två plåtar. Jag lade ett annat bakplåtspapper över smeten och kavlade den tunn. Drog därefter sedan försiktigt bort pappret.
8. Jag ställde plåtarna i ugnen. Ugnen ska sättas på ca 50 grader Celsius. Jag har gasugn och kan inte riktigt vara helt säker på det exakta gradantalet. Men saken är den att kexen ska torkas, snarare än bakas. Jag lämnade luckan lite öppen för att släppa ut fukt och lite värme.
9. Kexen blev klara på ca 8 timmar i ugnen. Den sista timmen fick de stå på eftervärme
10. Jag bröt kexen i mindre bitar, lade dem i burk och ställde burken i kylen. Jag väljer att ställa kexen kallt eftersom frön innehåller mycket fett och därför är härskningsbenägna.

066

Frökexen kommer att bli perfekta mellanmål eller bara som snacks när jag är sugen. De är goda till te eller till lite färskpressad juice.

004