Stresshormoner – så funkar dom

Så då tänkte jag att det var läge att dyka ner i de där stresshormonerna, idag är det nämligen väldigt harmoniskt hos mig. Det har jobbats extremt mycket i veckorna och jag har hittat en urbra strategi för att balansera det. Denna strategi går ut på att bjuda mig själv på så mycket trevliga saker som möjligt i fint sällskap.

Förra helgen bjöd jag mig på brunch på Boule bar. Vi gick så hårt på efterrättsbordet att jag blev grön och vi råkade dra en oavsiktlig springnota (betalade sen). Jag balanserade sedan allt det söta genom att bjuda mig på ett glas vin, prat om övernaturligheter och salta nachos på Tröls. Igår bjöd jag mig på en tapasmiddag i Lund, med en gäng grymma kvinnor som tidigare varit mina kollegor. Jag har saknat dom massor och varit upprymd inför vår dejt hela veckan. Mjuk i själen gick jag i förmiddags till mina roliga frissa Iza, där jag  bjöd mig själv på nya slingor. I salongen satt jag med en kopp te i näven i några timmar och babblade med Iza och hennes andra kund. Vi pratade om barnuppfostran, ambivalent anknytningsproblematik och om att kvinnor från tidigare generationer banat väg för oss. Det är lättare för  oss att vara självständiga och starka, för vi har fått så mycket serverat – i jämförelse. Jag kan konstatera att det varit en lyckad metod för harmoni – om än en smula oekonomisk. Och så till här med stresshormoner då…

Stresshormoner . vad händer?

Det som händer i kroppen när vi blir stressade är att den mobiliserar sig för försvar. Det sympatiska nervsystemet aktiveras och kroppens prestationsförmåga ökar. Binjurarna ökar produktionen av stresshormoner. Adrenalin pumpas ut i blodomloppet, blodtrycket och blodsockerhalten höjs. Vid långvarig stress ökar även frisättningen av kortisol. Kortisolet försätter kroppen i högsta beredskap under en längre tid. Även frisättning av fettsyror som finns lagrade i kroppen uppstår. Syftet är att förse kroppen med energi för att oskadliggöra faran.

Responsen att utsöndra kortisol är normal och kan ha en livräddande funktion när du verkligen behöver fly eller kämpa. Kroppen strävar emellertid  efter jämnvikt  och kortisolet stjäl  på så vis av andra viktiga återuppbyggande hormoner om stressen blir långvarig.

Ett annat viktigt binjurehormon är DHEA. Detta hormon understödjer sköldkörtelns funktion, verkar antiinflammatoriskt och hjälper oss att hantera stress. DHEA är betydelsefullt för sexlusten, bentätheten, immunförsvaret, samt hjärt-kärlhälsan. DHEA ökar efter en tids hög stress, men kan minska  om stressen blir långvarig. Detta kan medföra att vi åldras i förtid, ökar fettmängden och minskar muskelmassan.

Anpassning och utmattning

När vi upplever stark stress under en längre tid anpassar sig kroppen genom ständigt vara beredd på fara – fly eller kämpa. Under anpassningen ökar kroppens stress och även små krav kan kännas övermäktiga. Prestationsförmågan minskar.

När kroppens reserver börjar ta slut övergår anpassning till utmattning. Binjurarna fungerar inte längre som de ska, de är helt enkelt utmattade. När binjurarna är utmattade minskar istället kortisolnivåerna och är konstant låga. I den här fasen känner vi oss kroniskt trötta och kan inte återhämta oss trots vila och sömn. Vanliga symtom vid utmattning är tryck över bröstet, huvudvärk, spända muskler, retlighet, magproblem och sömnproblem.

img_0117

 Stresshormoner . det här händer med kroppen

  • Vid konstant fly eller kämpa beredskap försämras matsmältningen, mage och tarm skadas.
  • Koppen håller kvar natrium, samt utsöndrar kalium och andra betydelsefulla mineraler via urinen.
  • Kroppens energi och näringsförråd töms vid långvarig  stress om inte extra mycket tillförs via kost och kosttillskott.
  • Muntorrhet. När vi blir stressade stryps salivutsöndringen och munnen blir torr. Detta leder till problem som karies och dålig andedräkt.
  • Övervikt. När vi stressar medför frisättningen av kortisol att vi lättare lagrar fett runt buken. Kroppen frisätter också socker och fett för att ge energi åt musklerna att hantera situationen.
  • Håravfall. Svår stress gör att håret går in i en vilofas och stöts bort.
  • Långvarigt förhöjda kortisolhalter försämrar immunförsvaret och ökar mängden inflammatoriska prostaglandiner.
  • De långvarigt förhöjda kortisolnivåerna medför hudproblem som acne, rosacea, eksem och psoriasis. Andra hudtillstånd som uppstår är förtidigt åldrande, sämre och mer livlös hudton, celluliter samt torr och skadad hud.

img_0140

Stressrelaterade sjukdomar  

Det finns en mängd sjukdomstillstånd som har ett direkt samband med olika stadier av stress. Dessa tillstånd är:

  • Matsmältningsproblem som magkatarr, magsår, irriterad tjocktarm, förstoppning och diarré
  • Muskel och huvudvärk
  • Astma och allergier
  • Hudproblem och fläckvis håravfall.
  • Ångest, depression och sömnproblem
  • Oregelbunden mens
  • Hjärtproblem

 Egna erfarenheter

Efter att själv har befunnit mig i långvarig stress och utmattning är det väldigt intressant att dyka ner i det som faktiskt händer i kroppen. Jag minns den där fasen när det kändes som jag flydde i panik under varje vaken sekund på dygnet. Pulsen liksom rusade i mig även vid vila. Jag upplevde att en liten nål satt i varje nerv i min kropp och minsta motgång eller irritationsmoment fick mig att tappa det totalt. Att fly eller kämpa.

Jag minns hur min kropp lämnade sitt annars ganska kontanta basläge och raskt lade på sig tio kilo i vikt. Jag minns hur tung och otymplig jag kände mig. Hur den snabba viktuppgången gjorde att det kändes som fettet satte sig klumpvis, till synes helt utan plan. Jag minns den hysteriska hungern och det galna sockersuget. Att mobilisera energi till musklerna för att oskadliggöra faran.

Jag minns hur magen alltid var svullen och gjorde ont. Jag minns hur min menscykel plötsligt började stöka. Hur munnen var så torr att munslemhinnan sved. Hur huden blev torr, grå och trasig. Jag minns hur jag bara ville ligga under en filt. Hur jag kunde bli sittande som paralyserad  under en hel helg och tänka att jag måste i alla fall städa. Men helgen gick och jag orkade inte. Jag minns hur jag blev rädd för människor och relationer.Hur jag plötsligt inte visste hur jag skulle bete mig  i sociala sammanhang. Hur jag alltid kände mig naken och avslöjad. Hur jag skämdes för allt. Hur jag alltid ville sova och hur det aldrig var tillräckligt. Anpassning och utmattning. Eller snarare binjureutmattning – så det var så det var.

Faktiskt känns det skönt att få en fysisk förklaring till eländet. Att inse att det som jag upplevt som en rent mental process faktiskt har en helt kroppslig orsak. Att min kropp följt ett mönster. Under omständigheterna ett helt normalt mönster, inte unikt. Jag är normal och inte konstigare en någon annan överstressad person.

Såhär i efterhand kan jag bara konstatera att kroppen är fantastisk, vilken jäkla återhämtningspotential den har ändå. Jag vet att resan kan vara längre, svårare och mer ihållande för många människor än den ändå varit för mig. Många får allvarligare symtom än de jag fick – både psykiskt och fysiskt. Men till dig som kanske nu befinner dig där jag var, vill jag ändå säga det blir bättre fast en inte tror det. En måste bara ha ett förbannat tålamod för det tar tid, det gör det. Men varje förbättring känns och ger självförtroende. Det kommer att vara ett oerhört tråkigt minne, och en kan bli lite rädd ibland. Men tillslut kan det faktiskt var allt det är. Ett väldigt tråkigt minne helt enkelt.

Källor: http://www.mabra.com/kategori/vikt/page/1/

http://www.mabra.se/besvar/utbrand-stressad-binjureproblem.html

http://www.beautycomesclean.se/blogg/201304/kortisol-dodshormonet-sa-bryter-stress-ner-huden

.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s