Blir du ledsen när ljuset kommer?

Klockan 17:50 är det fortfarande ljust ute, om än lite mulet.

Vid den här tiden på året brukar jag drabbas av ett outhärdligt vemod. Jag känner mig helt utmattad och vill bara gråta. När ljuset, värmen och fågelkvittret nalkas värker det av bara fan ända in i märgen. Första gången jag stiftade bekantskap med detta tillstånd var jag sådär 14-15 år gammal. Jag höll på att tappa det helt under en kvällspromenad för att det var så förbannat fint överallt. Allting kändes plötsligt så skört och sårbart, så stort och så ödesmättat. Jag ville så mycket, men visste inte vart jag skulle. Så då ville jag istället ingenting. Min ömma moder förklarade det hela med hjälp av en Karin Boye referens, jag förmodar att du kan gissa vilken? Det gjorde mig inte direkt klokare. Eller gladare.

För det mesta känns det väldigt olägligt att vara konstant tjutfärdig när alla andra är Tjuren Ferdinand rusiga och skuttar runt i solen som ystra tjurkalvar. Så vad beror det på då? Och kan en göra något åt det?

Symtom

Vanligtvis har de personer som lider av årstidsbunden depression haft besvären sedan ungdomsåren. För andra uppstår problemen först senare i livet. De typiska symtomen liknar vanliga depressionssymtom som trötthet, ökad/minskad aptit, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, minskad fysisk aktivitet, minskad sexlust, sömnsvårigheter, minskad arbetsförmåga och glädje. En del drabbas av tankar på döden och självmordsförsök.

Varför uppstår en vårdepression

Även om det inte finns en fastställd förklaring till vårdepressionen finns det olika teorier. Föga förvånande tycks vårdepressionen ha en koppling till dagsljus och mörker. Människan  påverkas när ljuset förändras som allra snabbast. Vårdepression existerar nästan inte i länder som ligger nära ekvatorn. Depressionen är däremot vanligare ju längre norr, respektive söder, om ekvatorn en kommer på södra och norra halvklotet.

Problemen börjar ofta i ung vuxen ålder, känslomässiga årstidbundna problem är ovanliga hos barn. Fem procent av befolkningen drabbas kraftigare och femton procent har vissa symtom. Det finns egentligen ingen förklaring till varför vissa personer drabbas och inte andra. Det kan bero på en genetisk känslighet, men också på levnadssätt. Utlösande faktorer kan vara stress eller andra livshändelser. Symtomen brukar vara från några veckor upp till en månad. Ibland är risken för självmord större.

En teori är att tillståndet beror på kemisk obalans. Kroppen hinner inte med i den snabba växlingen mellan vintermörker och vårljus. Kroppen blir helt enkelt chockad och signalsubstanserna hamnar i obalans. Emellertid är inte sambandet vetenskaplig klarlagt.

Ljus och signalsubstanser

Solen fungerar annars humörhöjande för oss människor. Med hjälp av solljuset vaknar signalsubstanserna till. Serotonin, dopamin, oxytocin och feromoner är substanser som ligger bakom de där vårkänslorna. Ljuset hjälper oss framförallt att reglera halterna av signalsubstanser som påverkar våra känslor, några av dem är serotonin, dopamin och noradrenalin.

En studie har visat att serotoninhalten stiger i takt med att dagsljuset ökar. Den ökade serotoninhalten medför också att vi äter mindre. Under vintern tenderar vi att få ett ökat sug efter kolhydrater, vilket är kroppens sätt att försöka självmedicinera. Kolhydrater har nämligen visat sig öka halterna av serotonin.

Dopaminet och noradrenalinet ökar också takt med ljuset, vilket gör oss vaksamma och alerta samt att hjärnans belöningssystem fungerar bättre.

Melatonin är hjärnans sömnmedel och styr vår dygnsrytm. Melatoninet bildas under natten eller när vi befinner oss tillräcklig länge i mörker. Halterna av kortisol och melatonin börjar förändras redan i februari när dagarna blir längre, men effekten på humöret brukar ske först i april – maj.

Vad kan vi göra för att förhindra vårdepp?

Det finns saker vi kan göra för att förebygga och lindra vårdeppighet :

– Regelbunden motion är till stor hjälp. Försök bibehålla fysisk aktivitet även under den mörka tiden.

– Vistas så mycket som möjligt i dagsljus och soljus även under den mörkare delen av året.

–  Håll regelbundna mat och sömnvanor

– Fasta och regelbundna rutiner kan minska risken för stress och vårdeppighet

– De finns teorier om att tillskott av D-vitamin under den mörkare delen av året minskar risken för att drabbas av vårdepression när ljuset kommer.

Jag har själv gjort en iakttagelse angående intag av D-vitamin. Jag har tagit D-vitamintillskott under vintern och gör fortfarande så. Så här års brukar det annars vara riktigt jobbigt för mig, men än så länge är det lugnt. Kanske är det placebo -effekten. Kanske är mitt liv bara mer i fas än tidigare, vad vet jag. Men någonting är annorlunda den här våren.

För övrigt är träning världsbäst! Med risk för klämkäckhet…

Källor: http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=230

http://psykologa.se/vardepression-trots-fint-och-soligt-vader/

http://www.gd.se/gastrikland/gavle/har-du-fatt-en-vardepression-1

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Arstidsbunden-depression/?ar=True

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/solen-naturens-eget-lyckopiller

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s