Kolhydrater, blodsocker och insulin – så funkar det

Du är säkert bekant med hormonet insulin, men kanske förknippar du insulinet främst sjukdomen diabetes. Emellertid påverkar detta hormon din kropp på en mängd olika sätt som kan vara bra att känna till, även om du inte är drabbad av diabetes. Kolhydrater påverkar blodsockret och blodsockret regleras av insulin. Så hur påverkar då blodsockret och insulinet kroppen i övrigt?

Vad är insulin och hur fungerar det?

Det oerhört viktigt för kroppen att befinna sig på en jämn blodsockernivå. Om blodsockret blir för högt kan vi hamna i koma. Detta händer inte “friska” människor, men det kan hända en diabetiker. För högt blodsocker under lång tid kan skada kroppens vävnader eftersom sockret fastnar på olika proteiner. Denna process kallas glykosylering eller försockring. Försockring kan innebära en mängd negativa konsekvenser för hälsan. Blodkärlen blir skörare och mindre elastiska, vilket ökar risken för att blodkärlen kan spricka. Försockringen kan också leda till åderförfettning och kärlskador som försämrar cirkulationen. Blir cirkulationen kraftigt försämrad kan vävnaden drabbas av syrebrist och . Blodsockret ska inte heller bli för lågt. Blir det för lågt påverkas musklernas och hjärnans energi och våra fysiska och mentala prestationer blir lidande.

Upptaget av socker till de flesta celler styrs av insulin. När blodsockerhalten stiger i kroppen efter en måltid reagerar bukspottskörteln och frisätter insulin. Genom blodbanan når insulinet alla kroppens celler inom loppet av några sekunder. Genom en rad kemiska reaktioner kan sockret tas upp av cellen, där den kan den kan användas direkt för energiproduktion eller lagras som glykogen för framtida behov. Glykogenet kan också omvandlas till fett, vilket händer då glukos tas upp av fettceller. Hur mycket insulin som frisätts efter en måltid beror på hur hög blodsockerhalten är i blodet.

027

Hur påverkar insulin kroppen?

Förutom att sänka blodsockernivåerna påverkar insulinet kroppen på andra sätt.

En effekt av insulin är ökad muskeluppbyggnad eftersom insulin stimulerar transporten av aminosyror till muskelcellerna samt motverkar muskelnedbrytning.

En av insulinets konsekvenser är både inlagring av underhudsfett och fett i levern.

Insulinet påverkar processer som medför högre celltillväxt. Kronsikt förhöjt insulin tros leda till abnorm celltillväxt och risk för cancer. Kroniskt förhöjt insulin kan även leda till ökad produktion av östrogen. Anledningen är att den kroniskt förhöjda insulinhalten leder till ökad fettinlagring och ökad östrogentillverkning i fettvävnaden.

Kroniskt förhöjt insulin leder också till ökad produktion av kolesterol. Tillstånd innebär  också en risk för minskad känslighet för mättnadshormonet leptin, och kan på sikt leda till leptinresistens.

Kroniskt förhöjt insulin triggar även inflammation i kroppen.

En konsekvens av snabba kolhydrater är alltså en ökad frisättning av insulin, vilket på lång sikt kan få en massa tråkiga följder. Detta innebär inte att du helt ska välja bort kolhydrater utan äta mer av dem med kvalitet istället. Hur du ska tänka där får du veta i helgen!

Källor:http://www.jonasbergqvist.se/balansera-dina-hormoner

Brunnberg, Martin, Allt  Om Näringslära, Stockholm, ICVE Production Sweden AB, 2011

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s