Har du fettbalans?

Det finns tusentals olika typer av fetter och de skiljer sig åt genom längd och antal omättnader. Fetterna i maten brukar delas upp i mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror. Det har länge ansetts skadligt att äta för mycket mättat fett. Under senare år har det emellertid kommit studier som visar på att det mättade fettet inte har den stora skadliga inverkan som man först trott. Vi kan troligtvis äta mer mättat fett än vad man tidigare ansett, men vi ska fortfarande inte äta för mycket. Den officiella hållningen är fortfarande att vi ska dra ner på det mättade fettet till förmån för det fleromättade fettet och det enkelomättade fettet.

Mättat fett

Hårda mättade fetter finns framförallt i animalier, med undantag från fisk. Fett i nötkött, griskött, kokos, mejeriprodukter, och till viss del fågel är rikt på mättade fetter. Mättade fetter är tåligare och förstörs inte lika lätt som andra fettsorter. Detta medför att kroppen lättare kan lagra det mättade fettet. Studier visar på att detta fett lättare lagras som kroppsfett, i jämförelse med de omättade varianterna, och bidrar till övervikt. Det mättade fettet har också en ogynnsam effekt på blodfetterna.

Enkelomättade fetter

De enkelomättade fettsyrorna finns i de flesta livsmedel. De livsmedel med de högsta halterna är emellertid olivolja, oliver, rapsolja, nötter och avokado. De enkelomättade fetterna har god effekt på blodfetter samt på hjärt – och kärlhälsa. De är mindre härskningsbenägna än de fleromättade fetterna, vilket är positivt då härskningsprocessen innebär en viss stress för kroppen.

057

Fleromättade fetter

Fleromättade fetter finns oftast i vegetabilier och fisk. Effekterna av dessa fetter är varierande. Vissa av dem är bra för kroppen medan andra är mindre bra. Överlag har de fleromättade fetterna positiv effekt på hälsan, och vissa av dem är supernyttiga. Det som kan motverka den hälsobringande effekten är att de lätt förstörs och härsknar. Två viktiga grupper är omega- 3 och omega- 6. som du säkert känner till.  Dessa två grupper är intressanta eftersom de kan påverka kroppen på samma sätt som hormoner gör. De kan påverka bildningen av hormonlika ämnen som har betydelse för inflammation i kroppen.

053

Omega -6

Omega 6 finns framförallt feta vegetabilier som solrosfrön, solrosolja, sojabönor, majsolja samt till viss del i fågelfett och fett från kött.  I teorin kan omega – 6 öka inflammatoriska skeenden i kroppen, vilket skulle kunna leda till sjukdom och att inflammatoriska tillstånd förvärras. Ett stort intag av omega -6 fetter ska i praktiken dock vara positivt för hälsan, bara den balanseras av ett tillräckligt stort intag av omega -3.

Omega -3

En av omega – 3 fetternas egenskaper, är att de har en antiinflammatorisk effekt. Omega -3 finns exempelvis i fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner, vissa alger, rapsolja och valnötter. Har du ett sjukdomstillstånd som på något sätt är inflammatoriskt, kan du ha nytta av att öka ditt omega – 3 intag. Sådana sjukdomar kan vara reumatism, atopiskt eksem, psoriasis, och inflammatoriska tarmsjukdomar. Omega-3 kan även förebygga och motverka tillstånd som åderförfettning, som till stor del beror på inflammation i kärlväggen. Även  om du inte har ett uttalat inflammationstillstånd i kroppen kan obalans mellan omega-3 och omega -6 försämra hälsan och välmåendet.

045

Källor: Brunnberg, Martin, Allt Om Näringslära, Stockholm, ICVE Production Sweden AB; 2011

http://www.halsosidorna.se/Fett.htm#kvoten omega-3/omega-6

http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/fleromattat-fett-omega-3-och-omega-6/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s